Sveriges skyddsrum har byggts för att skydda befolkningen vid krig. Skyddsrummen är även ett gott skydd vid en kärnkraftsolycka, gasutsläpp, giftig rök, aska eller klimatkatastrofer.
Ett skyddsrum är ett utrymme med kraftig stomme av betong, utformat och utrustat så att det enkelt kan ställas i ordning för skyddsrumsdrift inom två dygn.
Den kraftiga stommen skyddar mot splitter, stötvåg, ras och strålning, och ska kunna stängas till helt så att stridsgaser eller rök inte kan tränga in.
Ett skyddsrum ska kontrolleras genom återkommande besiktning c:a var tionde år. Från och med den 1 januari 2009 är det Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) som ansvarar för att kontrollen utförs. MSB har avtal med certifierade kontrollanter och sakkunniga som utför denna kontroll. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att skyddsrummet underhålls och att funktionen som skyddsrum är säkerställd.
Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för att skyddsrummet underhålls och att skyddsrummets funktion vidmakthålles. Det är därför viktigt att alla planerade åtgärder i ett skyddsrum godkänns och kontrolleras innan åtgärderna påbörjas. Som fastighetsägare vill man naturligtvis nyttja alla lokaler i sin fastighet och även skyddsrummen ska nyttjas i fredstid.
Vid ansökan om bygglov kan staten utfärda ett skyddsrumsbesked om att fastighetsägaren ska anlägga ett skyddsrum i nybygget. Utformning och inredning av skyddsrum ska uppfylla gällande regler och krav som anges i MSB publikation SR 15. Vissa områden i kommunen är s k skyddsrumsområden, områden som kan antas bli särskilt utsatta för verkningar av stridsmedel. Om skyddsrumsområdet innehar en hög befolkningstäthet benämns det som prioriterat skyddsrumsområde.